Jag veeet att jag har otroligt lätt för att bli uttråkad, det krävs inte mycket.. Räcker att jag får sitta hemma utan planer eller folk som hör av sig i ett par timmar. Men usch, detta är verkligen tråkigt. Jag önskar så att jag hade haft ett heltidsjobb under sommaren. Trodde jag behövde vila ut mig ordentligt men redan efter några dagar kände jag mig tillräckligt utvilad. Jag tänkte att jag kunde ligga på stranden dag efter dag om jag inte hade annat för mig, men seriöst? Detta vädret är bara för tråkigt.

Så.. Fredagskvällen lär se ut precis som vilken annan vanlig kväll. Tråkigt men sant! Hade kunnat gå ut med Danne och hans kompis men jag vill inte ut med dem själv, så roligt är det inte att gå ut längre.. Hade detta varit förra sommaren hade jag kunnat gå ut ensam och bara mingla runt bland alla idioter? Haha...

Känner verkligen för att göra något heelt oplanerat och spontant, något som ingen är beredd på. Men det är svårt, vad skulle det vara liksom?

Om 2 veckor och 2 dagar reser jag, borde jag inte vara glad över det? Och se fram emot det? Det gör jag, men jag har inte fattat det riktigt än.. Och jag är alldeles för mycket "här-och-nu-människa" för att fatta det än. Känns otroligt långt borta, fast att det är så nära... Konstigt!

Nej, nu ska jag lägga mig, titta upp i taket och verkligen anstränga mig för att komma på något att göra.

KRAM!